Japp, nu hoppar jag ut i ingenvetvart!!

Jag har två veckor på mig att flytta till Uppsala. Jag tackade ju ja till platsen där och det är studier på helfart som gäller nu. Jag ligger redan två veckor efetr men jag försöker plugga så mycket det går, Vid sidan om att jobba heltid, packa ner hela lägenheten och städa då förstås.

Hur jag klarar det? Jag vet inte - jag bara kör på autopilot just nu och jag ska still uppsala. Så är det bara och när läsåret är slut kommer jag att ha fixat alla kurser. 

 

Jag har sålt eller gett bort en hel del möbler och nu håller jag på att rensa ur alla lådor och skåp för att bestämma vad som ska magasineras. Allt jag kan ta med är mina kläder i princip. Så nu är är alternativen  spara, kasta eller ge bort. När man har bråttom är det svårt att tänka på vad man vill spara ( för hur mkt plats som helst finns det inte på lagerhotell), man får ställa sig frågan vem man är liksom. Vem är jag och vilka saker personifierar mig och vad kan man (äntligen?) kasta? 

Jag upplever ofta att man packar ner skit när man flyttar, för att ta med till nästa boplats och ställa i skithörnet. Nu finns inte det alternativet. Så dte är bara att ta fram sopsäckarna och uinte tänka för mycket. :)

 

 

Idag är jag mäkta stolt över mig själv! Satte upp mål för studierna igår och ikväll nådde mina mål! Tjohoo!

Imorgon fortsätter jag igen och hela helgen får gå till böckerna, ganska spännande faktiskt. Det är kul att lära sig nya saker. 

Inatt ska jag försöka sova på en sak btw - kollade på en lägenhet idag som var 200 € billigare och typ en tredjedel av min lägenhet som jag har nu och jag måste bestämma mig imorgon bitti. Huuurva!! Jag håller tummarna för att jag är bombsäker på mitt beslut när jag vaknar upp, annars kommer jag ha ågren hela dagen. Jag orkar egentligen inte flytta på stört igen men känner att jag är tvungen att bryta upp från min fina nymålade/tapetserade lägenhet...

Skriver mer imorgon då jag kommit till ett beslut!

/tjing!

 

 

 Men det vägs upp med att det ikväll blir tjejjunta med bubbelvin, gott snacks, skratt och skvaller. Kanske lite utegång med diskotekande... you never know....

 

 

Satt ut en annons om rum/lägenhet för bara några dagar sedan och nu ska jag iväg för att se på både ettor och små rum i veckan . Spännande tider nu! Jag jobbar ganska hårt på att få allt att falla på plats så tids nog kommer allt att lösa sig och friden kommer att infinna sig. För nog är det ganska fullt upp med nytt jobb på heltid, läsa flera kurser samtidigt, söka lägenhet/rum, förbereda sig på att flytta långt bort samt få ekonomin att gå ihop på bästa sätt. Det krävs energi....

Ja fortsättning följer....

 

 

Det är intressant att studera skillnaden på finska och svenska föreläsare/lektorer. Svenskarna har powerpoint, paus var 55:e minut, fruktstunder och rör sig mycket under sin föreläsning och berättar kring utefter stödorden/rubrikerna.

På en 15 poängskurs är det  hemtentamen, men även diskussion kring olika frågor på  nätforum med andra studeranden som visar att man satt sig in i kurslitteraturen och "hängt med". 

De finska kör med overhead för det mesta, läser innnantill från det som redan står på overheadpappret, läser innantill från olika böcker och annat material som man även fått uppkopierat. Pauser tas men det är långt emellan dem, på en 10 poängskurs ska man lämna in en uppsats på ca 10 sidor, läsa kurslitteraturen (5 böcker), skriva hemtentamen som är ca lika lång som uppsatsen, läsa två skönlitterära böcker och skriva referat på dem samt gärna kika på listan med all referenslitteratur som läraren gett en...... jo, jag glömde även  nämna att man ska läsa igenom kompendiet som man fick oxå......

Ja jag ska faktiskt försöka fixa detta men får se om jag orkar...... Har ju inte liiiite annat att göra också. 

 

Nu ska jag iväg att promma med en kul kaveri, den här söndagen har verkligen varit bra - först kurs på morgonen, sen lunch med en av mina bästa väninnor ( som jag träffar alltför sällan) och nu som avslut prommis med en skitkul person. 

 

 

På återseende!

 

 

Det var härligt att sitta vid skolbänken igen! Jag mådde så bra igår när jag packade skolväskan och fyllde på penalen. Och idag var vi tre stycken som for på lunch från kursen, och gissa vad alla hade gemensamt?

Jo, alla hade nyligen gjort stora livsförändringar och sagt upp sig och börjat plugga... Varför? Jo för att de lydde den inre rösten som visade vägen till det nya och lyckan. Vi var alla rörande överens om att lyckan går före ekonomi och "solsidan"-liv och gör oss motiverade att bara tuta och köra oavsett om det det blir knapert och inte ha samma levnadsstandar några år. :)

Ja då ska jag i bege mig till en kurs i Klinisk Psykologi på 10 studiepoäng som ges här på ön filialt från Åbo Akademi. Det är en kurs som har föreläsningar  på två hela helger  i höst och man måste skriva en hemtentamen för att få poägen. 

Om jag kommer att klara det samtidigt som jag pluggar master i folkhälsovetenskap??? Knappast, men den utbildningen börjar  först nästa vecka och jag hade inga planer alls denna helg så då kan man ju fylla på kunskapsförrådet fre -sön. Föreläsningar funkar perfekt då! För att inte tala om de nya människorna man  träffar på en kurs, det är alltid upplyftande att träffa nytt folk. 

Men jag är ingen stålkvinna så jag kommer säkert inte att plocka dessa poäng då det blir tufft att skriva flera arbeten samtidigt så jag tar det easy på denna kurs. Såklart ska jag försöka skriva en tenta om jag har tid och ork, men funkar det inte så funkar det inte....

 

 

Nå nu ska jag plocka fram block och penna samt kurslitteraturen och bege mig cyklandes till högskolan :)

 

 

Oj voi sakuli vilket jävla chock jag fick imorse!! Jag satt och drack kaffe med mina kollegor vid nio och plötsligt kom jag att tänka på plattången ajg använde imorse och blev väldigt osäker på om jag någonsin drog ut stöpseln ur väggen. Jag fick inte fram nåt minne av det och jag fick panik, tankarna började mala om att den hade smält och brandlarmet tjöt och dete snart skulle börja brinna. Mina hyresvärdar har inte så bra hörsel så de skulle inte alls märka nåt förrän det brann ordentligt! I panik stammade och svamlade  jag fram nåt framför kollegorna att jag måste fara hem fort så det inte brinner. Så jag  fick låna arbetsplatsens egen cykel och fara hem. 
Som TUR var hade jag dragit stöpseln, men jag var tidigare glömt den på ( fast då vara hemma) så jag vet att sånt kan hända.

En annan sak:

S***t asså, jag skulle just gå ut på en långpromenad men nu börjar det spöregna......... Sakuli!!

Livet är verkigen hårt ibland. Speciellt när man måste ta livsviktiga beslut och och ge tråkiga besked till folk. Samtidigt som man vill vara snäll, foglig, vara alla till lags  och vara så jäkla tacksam hela tiden för att folk tänker på en och vill jobba med en o dyl. Att säga nej eller gå sin egen väg e svårt. Man sårar många på vägen, så upplever jag det. Men min motivation för något nytt i livet går före, även om det innebär att jag måste hamna i samma sitution som när jag var en fattig 18-årig studerande .... Jag får ta det bara eftersom det bara är några år av ens liv. 

Min hyresvärd sa till mig för ett tag sen att man är ju längre död än levande om man skulle jämföra... Det var en väldigt fin tanke som motiverar mig ännu mer. 

 

Nåväl, nu har jag iaf tagit ett beslut vilket kommer att ta mig till Karlstad. Så nu kommer jag att begära att få jobba deltid ( har redan sagt till min chef att jag kankse slutar om jag inte kommer att kunna gå ner på deltid...), det är redan fixat med lärarna på universitetet så jag kan läsa på distans och enbart närvara på de obligatoriska delarna.

Sedan gäller det att hitta billigare boende för en tid så man kan spara ihop slantarna.

 

Plan B är att komma in på Uppsala universitet  (är 6:e reserv till programmet), jobba deltid och plugga. Går det inte,(då det är på helfart  i Uppis) så måste jag flytta dit och som det ser ut finns det ett rum till mig som verkar perfekt. 

 

Nå den som lever får se hur det blir ;)

Jajamensan, jag skrev ju förut om att kasta ut hundra krokar och hoppas på ETT napp iallafall??

Nå nu har jag plötsligt fått flera napp och således kommit in på flera olika orter runt om i Sverige och nu sitter jag med en   +/- - lista för att komma tillrätta med mitt beslut. Känns inte så kul att behöva bestämma mig imorgon heller, det ökar bara pressen men det är ju så att man måste ta tag i sakerna bara.

Imorse så ringde telefonen också och jag fick ett erbjudande om ett jobb som skulle passa upperligt med mina studier. Så mina tankar snurrar nu till att välja studieort, (flytta?), säga upp mig, byta jobb eller stanna kvar och jobba 50%....

 

Idag ska jag bara vara hemma och vila ich fundera på vad jag vill. Så at jag sen kan sova på saken och ta ett beslut imorgon bitti

.

Chocken över det nya har nog lagt sig, men nu börjar jag fundera ytterligare.... Jag  hoppas nu på att komma in på samma utbildning men på en annan ort lite närmare så jag kan åka fram och tillbaka med färjan. Imorgon hoppas jag få veta om jag kommer in nån annanstans men kommer ändå prata med chefen imorgon om hur jag ska lägga upp det. Det är ju dags att börja boka in allt och se till att söka ledigt. Det är bäst att göra allt klart direkt, kommer jag in nån annanstans så är det bara att börja boka om. 

Det är rätt så spännande det här, nåt helt nytt öppnar sig för en och en massa nytt folk, nya erfarenheter och kunskap kommer med detta och inget kommer att vara som förut :)

Flyttar jag blir livet ännu mer spännande. Flyttar jag inte kommer ändå den nya erfarenheten ge mycket.

 

Igår bjöds jag på rabarberpaj hos en kompis och jag tog med en flaska bubbel för att fira lite och så satt vi ute och snarvlade i timmar. 

 

 

 

Nu ska jag mysa i soffan med tusen episoder av  Spielbergs "Taken" som är så bra. Mycket för att jag gillar mystik men mer för att jag gillar Desmond harrington ( spelar även "Quinn" i serien "Dexter"). 

Då¨har det äntligen hänt :)

 

Jag kom in på en masterutbildning fick jag veta igår, lite väl långt ifrån min hemort men ajg har redan pratat med universitetet och jag klarar mig nog bra med att bara  gå på de obligatoriska delarna. Men det är ju så att går det inte att kombinera skolan med detta jobb jag har nu får jag packa väskan och se efter en lägenhet nära universitetet. 

Redan nu tänker jag se efter en mindre och billigare ägenhet/rum så att jag kan spara så mycket pengar som möjligt när jag studerar även fast jag jobbar. Jag måste ju gå ner på deltid så jag hinner plugga. 

Måste berätta att jag är i någon sorts chock fortfarande, det känns så overkligt men samtidigt så himla kul och spännande. Nu börjar liksom ett nytt liv  :) Jag kan verkligen inte förstå vart detta kan ta mig nånstans - hur längt som helst säkert :)