CORA BELLE LEE

Igår lämnade jag in en massa kläder till vintage-affären. Jag trodde nog inte först att de skulle vara intresserade, de säljer ju märkeskläder och det var ju iofs det jag hade, men ändå, har svårt att se att andra skulle tycka de var fina.
Men men, de tog alla kläder jag hade och jag fick sätta pris själv och  får komma in då och då för att se hur det går.

Jag samlade alltså ihop alla kläder jag inte använt på ett tag samt de som inte " var jag" längre. Allt som inte satt bra eller inte längre lockade slängde jag ner i kassarna, jag kastade t.o.m med ner de vackra klänningar som jag älskade. Som jag köpt med en känsla av någon sorts okrossbarhet, " bär jag denna klänning blir allt bra och jag är finast i världen....".
Det var lite svårt i början att lägga ner favoritkläderna, men jag tvingade mig och känslan eferåt var ren. Jag är inte samma människa länge som när jag bar dessa kläder, jag har ändrat min stil, tankesätt och karaktär nu. Så nu är tiden inne för nytt...

Att våga lämna bort saker är nog en väldigt rengörande process för själen. Eller våga och våga, vänner har frågat mig hur jag orkar och har mod. Men känns nåt bra ska man satsta på detta absolut. Spela på ryggradskänslan bara.  Jag bara VET att detta leder till nåt bra.
Träffade mannen jag sålde bilen till i mataffärens kassakö, jag bara log och kände mig varm inombords. Han var sååå nöjd med bilen och den gick hur bra som helst. Kul när andra gläds åt man själv glatts (?) åt en gång i tiden.


Hmm, för att byta ämne.....vad göra imorgon då? Jobbar på dagen, men ska man  gå ut och diskoteka eller se en film helt allena?? Ledig söndag nämligen? Nå får uppdatera sen :)

O nu slutar jag joppla. Lägger upp lite nice pix istället :D