implosion

Herre jisses!
Älskar människor och gillar att socialisera! Men idag ställdes hela mitt jag på prövning - jag hamnade i närkontakt med en Anna Anka-personlighet  (som väl beskriver situationen- eller hur?).
Mitt sinne för humor lurade mig länge, för jag trodde nog att allt var ett skämt först, att människan skojar om sina åsikter och beteende överlag. När sedan poletten trillat ner blir jag först förvånad - sedan irriterad- sedan kokandes. Min uppfostran är sådan att jag lärt mig att man inte ger sig in i konflikter och säger till folk att knipa igen - vilket bara leder till att jag själv imploderar!!
Jag kan bara inte sänka mig till en så låg nivå som vissa människor gör - jag kan inte låtsas att jag är genombitter och måste kränka andra och  klä mitt förakt mot männsskor i ord och skrika ut dem. Jag kan rent ut sagt säga att jag är för intellektuell  för sådant och anser mig vara tillräckligt vuxen och mogen  nu för att helt kunna undvika sådant i mitt liv.
Jag kan ju även beskriva min dag med att vara utsatt för en enorm energitjuv - som sög och sög den lilla livsgnista jag hade. Tilll slut, med olika knep  kunde jag kommma till sans och behärska mig och ta kontroll över situationen - precis innan jag skulle implodera.
Det finns mäniskor som inte tål mig heller, som säkert bara tycker att jag är pest och pina.  Och det gäller att ta sitt ansvar själv  över livet - man ser till att inte träffa personerna igen man inte mår bra av.  De som inte gillar mig har jag väl ingen kontakt med - på samma sätt som att jag bestämmer att vissa inte behöver finnas i mitt liv som bara gör att det kryper i kroppen på mig. Så för mig bir det inga fler möten mer med sådana människor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0